I morse grät jag kärlekstårar! Jag känner som att jag är i en väntsal. Det finns så mycket som jag kan göra och företa mig för att stärka min hälsa och glädja mitt sinne, men just nu sitter jag liksom fast i farten. Jag tror att jag gärna vill springa ifrån mig själv. Då jag är ute i aktiviteter så slipper jag fundera vidare på vad mitt eget inre behöver och ropar på, min egen kärlek till mig själv? Kan det vara så att jag skadar mig själv i min kärna? Så yttrar sig i alla fall min sjukdom. Men vid senaste kontrollen av mitt blod jag hade bättre värden!
I kväll skall Livsuniversitetets styrelse samlas och fortsätta att förbereda för att uppgå i drömgården. Du kan gå in och titta på www.dromgarden.nu och läsa om den vision som skall smälta samman med Livsuniversitetets. Alla våra pionjärer kommer att kunna bli delägare i gårdarna!
I morgon åker jag sen till Polen för att vara gästtränare i Ranis andningspedagogutbildning. Jag gläds åt det. En stråle av ljus skall alltid finnas i våra hjärtan!
Kram för i dag!
1 kommentar:
Hej Kära Lena Kristina!
Har läst på din blogg vad som har hänt dig. Kände starkt för ditt första stycke som du skrivit idag. Jag tror också att du behöver stanna upp. Du är ju som en virvlande kraftfull vind som vill göra gott överallt. MEN glöm inte Dig själv först och främst.Det kanske är dags att stanna upp lite i din mission och låta andra ta vid??? :-) Och du har ju en granne som har den mest läkande föda man kan inta. Själv har jag blivit av med blodtrycksmedicinen och njurarna har slutat att läcka äggvita i urinen och cystorna i njurarna är nog snart borta. Har gått ner 18kg sedan vi sågs för ett år sedan, när jag var hos dina grannar och tog steget till "levande föda". Du har all kunskap för att läka....
Mycket kärlek från mig till Dig!!! / Sudha
Skicka en kommentar